Välkommen/startsida
Press

Kommande resmål

Bantul-Yogyakarta tour

Jorbävningen i Java

Milde himmel - tack
Rapport 1
Rapport 2
Rapport 3
Efterskalvens tidevarv
Med motorcykel genom katastrofen
Det indonesiska traumat
Raserade förhoppningar

Indonesien

Apoteket
Att åka tåg
Att äta
Att få gäster
Att skaffa körkort
Badstränderna
Banken
Barnen
Becak
Bilfan, del 1
Bilfan, del 2
Bilfan, del 3
Bilfan, del 4
Billigaste maten i Yogya?
Bingo cafe
Bird market
Borobudur Bar
Bröllopet
Bygget
Daglig städning
Den nya bilen
Det nya samhället
Ett indonesiskt hem
Excelso cafe
Guldkantad tillvaro ?
Husbandet
Huset på berget, del 1
Huset på berget, del 2
Ikea har anlänt till Java
Indiska filmer
Indonesiskt julbord
Indonesisk julgran
Indonesisk kärleksmusik
Indonesisk tv
Jag, en skogsägare ?
Mami
Marknaden
Mataffären
Med en tvättmaskin som ryggsäck
Papillion
Pelni - färjan
Personlig rapport från tsunamin
Polisi - tv program
Rusningstrafik
Sjukhuset
Svärmorstunga
Tante lies
Tiggarna
Till parangtritis med buss
Trädgården
Trafiken
Tvätta kläder
Universitetet
Uppåt väggarna
Vildhunden
Vårt nya hem
Värdighet
Yogyakarta, min själ

Sverige

Nattbuss och schottis
En reflektion
Ett kvarts sekel
Morgondoppet
Döden går ombord
Idioten
Ett gudomligt samtal
Lennart Manning
senast uppdaterad 2008-06-07
 
BANKEN
Hidden Counter

Att gå till en bank är ju speciellt och det spelar egentligen ingen roll var i världen man befinner sig. Det är alltid samma vis överallt och bankerna i Indonesien är inget undantag.

Under Suhartos tid som president i militärdiktaturen så fanns det närmare 200 olika banker i landet. Därefter följde ju demokratiseringsprocessen och den internationella krisen. Några banker i Indonesien gick i konkurs och folk blev oroliga, naturligtvis. Och fusioner mellan bankerna blev vanligare. Nu för tiden finns ett drygt 40-tal banker kvar och tydligen skall en del bort igen. Den indonesiska regeringen garanterar folket att deras kapital i bankerna inte skall gå förlorade vid eventuella nya konkurser eller fusioner. Och det är ju självfallet fantastiskt bra att ett sånt här land har garantier för detta.

Wayangs och min bank i Yogyakarta heter BII, Bank internasional Indonesia. För oss är den alldeles utmärkt för det fungerar bra på denna bank. De har inte så många kontor i landet men ett antal ATM (bankomater) och vi har var sitt ATM-kort. Jag sänder ner pengar varje månad som skall gå till omkostnader och sparandet och det tar enbart 4 eller 5 arbetsdagar så finns de på plats på vårt konto.

Några andra storbanker i Indonesien är BCA, BNI, Bank Raykart, Bali Bank, Mandiri Bank osv. Bank Raykart och Dagemon Bank är folkets bank. De har kontor i princip i varje håla i detta jätteland. Där är det svårare för oss västerlänningar att växla pengar så många av oss har direkt inga ärenden dit. Men en av räkningarna skall betalas på en av dessa banker och det är ett otroligt konstigt system att betala den på. Det går till så här och det gäller samma sak på andra ställen. Som att betala elräkningen t.ex.:
Man har sin räkning i handen och går in i banken där det är fullt med folk. Vid disken spetsar man sin räkning på den vassa stickan som finns där. Efter ett tag kommer en tjänsteman och tar bort alla räkningar och vänder upp och ner på högen. Den som spetsade sin räkning längst ner kom ju först, eller hur!.

Sen sätter man sig ner och väntar och efter ett bra tag så ropar man upp namnet och när det är ens tur så går man fram till luckan och betalar. Nuförtiden har datan gjort intrång och ett kvitto skriv ut. Under tiden man väntar så pratar man med folk eller läser tidningen. Sen är det klart. För varje räkning man har i hemmet är det samma visa. Det tar tid att betala sina räkningar ibland. Wayang betalar alltid sin telefonräkning omgående annars får han stå i långa köer på BCA. Han ringer den 5:e i varje månad och tar redan på hur stor räkning blir. (Och blir alltid chockad, liksom vi i Sverige) Sen går han direkt till Telekom och betalar för efter ett visst datum går betalningarna över till banken, i detta fall BCA. Puh, hängde ni med?

Likadant om vi skall växla pengar. Tjänstemannen bakom disken räknar ut vad det blir, sen skall två olika tjänstemän kontrollera att det är riktigt och den förste kan ge ut pengarna. Bankerna och växlingskontoren är väldigt noga med kvaliteten på sedlarna. De amerikanska dollarsedlarna måste vara perfekta annars tar de inte emot dem, eller ger sämre kurs. Bäst kurs ger 100-dollar sedlarna. Det är bra att tänka på.

Nuförtiden finns det ATM-uttag i snart varje gatuhörn i Indonesien. Utvecklingen går framåt i rasande fart här också. Det är bara att skaffa sitt kort och sen handla.

Vi har ett konto där vi disponerar våra pengar i ett 12 månaders kontrakt och vi får 17,5 % ränta för detta. Räntan kan vi ta ut kostnadsfritt efter varje månad, annars läggs den på beloppet och vi får ränta på ränta. Vanlig sparränta ligger på c:a 8 % medan låneräntan ligger på c:a 12 %. Detta är dagens siffror och det kan ändra sig snabbt, både upp och ner.

Yogya i sept 2000
Sampai jumpa
Lennart Manning