Välkommen/startsida
Press

Kommande resmål

Bantul-Yogyakarta tour

Jorbävningen i Java

Milde himmel - tack
Rapport 1
Rapport 2
Rapport 3
Efterskalvens tidevarv
Med motorcykel genom katastrofen
Det indonesiska traumat
Raserade förhoppningar

Indonesien

Apoteket
Att åka tåg
Att äta
Att få gäster
Att skaffa körkort
Badstränderna
Banken
Barnen
Becak
Bilfan, del 1
Bilfan, del 2
Bilfan, del 3
Bilfan, del 4
Billigaste maten i Yogya?
Bingo cafe
Bird market
Borobudur Bar
Bröllopet
Bygget
Daglig städning
Den nya bilen
Det nya samhället
Ett indonesiskt hem
Excelso cafe
Guldkantad tillvaro ?
Husbandet
Huset på berget, del 1
Huset på berget, del 2
Ikea har anlänt till Java
Indiska filmer
Indonesiskt julbord
Indonesisk julgran
Indonesisk kärleksmusik
Indonesisk tv
Jag, en skogsägare ?
Mami
Marknaden
Mataffären
Med en tvättmaskin som ryggsäck
Papillion
Pelni - färjan
Personlig rapport från tsunamin
Polisi - tv program
Rusningstrafik
Sjukhuset
Svärmorstunga
Tante lies
Tiggarna
Till parangtritis med buss
Trädgården
Trafiken
Tvätta kläder
Universitetet
Uppåt väggarna
Vildhunden
Vårt nya hem
Värdighet
Yogyakarta, min själ

Sverige

Nattbuss och schottis
En reflektion
Ett kvarts sekel
Morgondoppet
Döden går ombord
Idioten
Ett gudomligt samtal
Lennart Manning
senast uppdaterad 2008-06-07
 
IKEA HAR ANLÄNT TILL JAVA
Hidden Counter

Wayang och jag har köpt en ny dator och den gamla står fortfarande kvar på skrivbordet.
Det här går inte, sa jag uppgivet till Wayang.
Han tittade på mig med undrande blick och rannsakade sitt samvete om han gjort något fel igen. Och efter en synnerligen kort stund kom han på att så inte var fallet så han svarade helt lugnt:
Vad är det som inte går?
Vi måste ha ett nytt skrivbord och det genast, svarade jag lite irriterat. Vi har en miljon prylar överallt... fortsatte jag mitt mässande. ...och jag såg en på Alfa för 375.000 ruppare!
375.000 rupiah är ungefär 375:- och det var ett specialbord för datorer. Jag hade sett det när vi storhandlade på Alfa och redan visat Wayang detta. Later, blev den korta kommentaren till bordet. Redan nu insåg han att jag hade rätt och vi beslöt att åka ut till Alfa, vilket vi redan gjorde i förrgår. Tittade och sa att vi skulle ha bordet och betalade 20.000 i deposit. Igår blev det en händelserik dag. Vi hämtade bordet med allt vad det innebär. Betalade resten av beloppet och fick vår kartong. 1,5 meter lång och 1 meter bred. 15 cm tjock och med en vikt av 40 kg och vi kom med vår nyinköpta lilla motorcykel.

Svetten lackade på mig vid tanken på hemfärden och tyngden på det förbannade skrivbordet. Motorcykeln hade bara gått 1,5 mil och vi hade inte ens monterat på vingarna bakom framhjulet. Dessutom var den fortfarande inte inregristrerad och vi fick alltså inte köra med den än. Vår gamle hade vi hyrt ut till en kompis. Jag lyfte upp kartongen och satt ner den bakom Wayang och motorcykeln gungade till. Sen kom jag bakom kartongen och den nya maskinen gnällde till lite grann. Kartongen stod upprätt men Wayang ville ha den liggande på kant. Eftersom jag inte är en baletthoppare och kunde sära på benen så mycket (bara i undantagsfall) så fick jag ha den tunga kartongen vilande på mina ben. Sen började den vingliga hemfärden och Wayang hade ingen sikt bakåt, vare sig i backspegeln eller om han tittade bakåt. Kartongen var i vägen. Jag satt bakom och höll mina händer på Wayangs axlar över kartongen och såg ut som MAD.

Han körde sakta och försökte att undvika alla gupp eftersom jag hade tyngden på mina lår. Sakta men säkert började mina lår att somna och jag fick även träningsvärk i armarna. Så när vi kom hem så hade jag en lustig gång och Wayang skrattade så att han tjöt. Väldigt lustigt.

Sen började den fruktansvärda ihopsättningen av skrivbordet. IKEA har nuförtiden jättebra beskrivningar, men DENNA som låg inne i kartongen var helt bedrövlig. Två ynka bilder som visade hur man skulle montera fanskapet. Det var bara att slänga eländet och försöka att komma på själv hur delarna skulle vara ihopsatta. Att montera ihop, utan att veta hur, i 32 graders värme gjorde att jag svettades ordentligt och det skullen inte förvåna mig om jag gick ner några kilon på kuppen.

Men med list och slutledningsförmåga kom alla delar slutligen på plats och det hela tog sina 3 timmar. Men resultatet blev bra. Monitorn ligger ner i skrivbordet och man ser ner på den genom glaskivan, istället för att se upp på skärmen om den skulle ha stått på skrivbordet. Tangentbordet sitter på en slags låda som löper på en skena. När man har skrivit färdigt så skjuter man in tangentbordet under skrivbordet. Fiffigt va!. Fast de flesta har liknande nuförtiden. Det är bara jag som fortfarande är lite ute.

Så nu har vi 2 skrivbord och känner oss väldigt rika. Dessutom har mitt tangentbord från Sverige kommit på plats eftersom vi köpt ett program som installerat det svenska språket på Windows 98. Jag får nog erkänna att det ser väldigt snyggt ut och vi passade på att möblera om i huset igen. Vardagsrummet gjorde vi återigen till ett javanesiskt rum, (sitter på golvet) och soffan placerades i arbetsrummet så att eventuella gäster kan skåda grannlåten. Rättare sagt är det Wayangs studiekamrater som sitter här inne och pluggar tillsammans och vi behövde soffan härinne.

Nöjda med allt så plockade vi ihop kartongen och upptäckte till vår fasa två bitar till som skulle vara monterade på skrivbordet! Helvete.

Yogya i okt 2002
Sampai jumpa
Lennart Manning