...om jordbävningen på Java! - 31 maj 2006

Hej igen.

Först av allt vill jag tacka alla för det enorma stöd som Wayang och jag har fått. Jag kan bara stamma fram ett enkelt men välment TACK. Jag kan börja känna mig lugn eftersom Wayang är lugn. Jag känner honom så väl att jag vet att det inte är något spelat lugn från hans sida. Fortfarande befinner sig en massa människor utanför vårt hus och utanför affären och fortfarande kommer det efterskalv, vilket förklarar detta. Hjälpen från myndigheterna börjar så sakta leta sig upp till våra två byar. De kommer med I första hand tält och presenningar som skall skydda folket mot regn. Mediciner och färskt vatten är också på väg. Men tyvärr inte läkare för det är en stor brist på läkare och sköterskor, de har fortfarande fulltupp att göra på de överfulla sjukhusen. I media ser man hur folk ligger ute på sjukhusens parkeringsplatser osv, men det har att göra med att folket inte vill ligga inomhus p.g.a. rädslan för att byggnaderna skall rasa samman. Det finns många olika sakers trauman som nog är svåra för oss att förstå.

Mitt I all bedrövelse fick vi ett litet glädjande besked som gäller vårt kafe som INTE var så illa skadat som befarat. Murarna runt om hade rasat och en av 4 pelare på verandan hade rasat ner också. För övrigt bara sprickor I väggarna och en lång bred spricka I trädgårdsdelen. Wayang lyckades att komma till kafeet igår för denna inspektion. Det betyder också att vi tillfälligtvis kan flytta från vårt raserade hus till kafeet och bo där under tiden vi reparerar bostadshuset. Men dessa reparationer kommer att dröja ett tag till för vi måste vänta ut efterskalven och inte minst vulkanen Merapi som nu börjar hosta alldeles förfärligt. Den ligger 25 km från oss, fågelvägen!

Wayang (och jag också förstås) är väldigt rörd över SGS tilltag med att skänka pengar, närmare bestämt 11.500:- Igår sände jag iväg 7.000:- = 8,3 milj. Rupia. För dessa pengar har Wayang köpt färskt vatten och nudlar till de stackars människor som sitter utanför oss och inte har någonstans att ta vägen. Idag har jag sänt ytterligare 3.300:- = 4 milj Rupia. Dessa pengar går direkt till de nybildade kommitten som de två byarna Trimulyo och Blawong har bildat för att se till att de värst drabbade invånarna skall få det någorlunda drägligt. Det är bl.a. familjer där fäderna har omkommit och endast mamman (som I regel inte har jobb) och barnen finns kvar eller barn som förlorat båda sina föräldrar. Så de pengar som samlats in har verkligen kommit till exakt rätt plats. Resten av de insamlade medlen sänds på fredag.

Wayang berättar också om att folket hjälper varandra hela tiden. Alla hjäps åt att röja hus för hus. De tar ett hus åt gången och sen flyttar de över till nästa osv. Gemensamt röjer de upp moskeerna, kyrkorna och de allmänna platserna. Allt för att livet skall återgå till de normala så fort som möjligt. Detta hjälper dem också ut ur deras trauman fortare. Fortfarande är alla affärer stängda och de som är öppna inne I Yogya har blivit väldigt dyra att köpa i. Indonesiens president Bambang, har besökt de två byarna och byfolket är mäkta imponerade av detta så nu ligger han bra till. Detta har inspirerat folket som börjar ta tag I saker och ting nu. Nu börjar den stora återuppbyggnaden.

Kramar till er alla
Lennart Manning